familjeplanering

Synpunkter på barns situation och diskrimineringsgrunderna till DO (och utbildningsdepartementet i en liknande version).

Jag vill lämna synpunkter, som jag tror är viktiga angående de diskrimineringsgrunder som finns och då särskilt med barnens situation i åtanke. Det är många barn som lever i familjekonstellationer som inte är kärnfamiljer. Styvfamiljsformen är kanske den vanligaste familjeformen som skiljer sig från kärnfamiljen. År 2010 var det exempelvis 50 000 barn som var med om att deras föräldrar skilde sig. Även om det många gånger finns problem mellan föräldrar, särskilt när de är nyskilda så vill många samarbeta runt barnen och gör också det. De flesta föräldrar vill sina barns bästa och även om man inte kommer överens så strävar man efter att vara en god föräldraenhet tillsammans. Familjer kan dessutom se ut på många andra sätt. Det kan vara ensamstående föräldrar med barn eller s k regnbågsfamiljer, bland annat. Alla dessa familjeformer kan benämnas stjärnfamiljer. Säkert finns flera konstellationer som jag utelämnat.

Det händer att barn som lever i dessa familjer blir diskriminerade, men inte utifrån någon av de diskrimineringsgrunder som råder för tillfället. Det går inte att hävda att det är barnets ålder som gör att deras synpunkter inte inhämtas och intresset för och kunskaperna om deras livssituation brister, när det sker i dessa sammanhang. Det går heller inte att betrakta barnets problem utifrån att föräldrarna lever i ett samkönat förhållande. Visserligen kan en person bli diskriminerad på grunden sexuell läggning, men jag antar att det inte utsträcker sig till denne persons familjemedlemmar. Vissa ensamstående föräldrar upplever ibland att deras barns situation inte alltid respekteras och förstås. I alla dessa exempel blir barnet bemött utifrån heterogenitets- och kärnfamiljsnormen. För barnet som lever i Stjärnfamilj finns ingen diskrimineringsgrund till skydd mot samhällets diskriminerande bemötande. Detta är särskilt allvarligt eftersom ett barn är beroende av och ofta definierar sig själva utifrån sina föräldrar. Barnets nära relationer i familjen är viktiga för barnet och när dessa inte respekteras och kanske till och med förringas påverkar det barnet negativt. Både på grund av helt praktiska besvär och de socioemotionella risker som skapas när barnets livssituation inte beaktas i sammanhang där barnet påverkas. Arenor där detta kan vara särskilt negativt och kanske till och med riskabelt är  framförallt de samhälleliga funktionerna vård, skola och omsorg.

Konkreta exempel från skolsektorn:

Vi har sedan några år tillbaka en ny skollag. I denna skollag har ”hemmet” som enhet tonats ner och istället står där vårdnadshavare, då det gäller information om barnen. I portalparagrafen står däremot att skolan ska genomföra sitt uppdrag i nära samarbete med hemmet. Det står också att barn ska få lämna sin åsikt i frågor som är viktiga för dem, utifrån mognad och ålder. Samma sak står i föräldrabalken och barnkonventionen.

I läroplanen står på flera ställen att skolan ska samarbete med hemmet, har ett ansvar för att samverkan sker på ett bra sätt och att hänsyn tas till barnets situation och barnets behov tillgodoses. Hemmet är viktigt för att barnets lärande och utveckling ska få de bästa förutsättningarna. Det som händer i dessa dagar är att skolor är rädda för att göra fel, samtidigt som det finns fördomar kring styvföräldrar och stjärnfamiljer. Normen är kärnfamiljen. Detta gör att kommuner diskriminerar barn som lever i styvfamilj. Man saknar kunskap om deras situation och man bemöter dem utifrån ett konflikttänkande kring föräldrarna.

Med stöd av formuleringen i skollagen, där vårdnadshavaren är mottagare av information, utesluts viktiga resurser för barnet. Föräldrar som inte är vårdnadshavare men lever med och uppfostrar barnet utestängs från digitala system för kommunikation och dokumentation av lärandet och utvecklingen. Detta sker även om båda vårdnadshavarna vill och intygar att de vill att styvförälder släpps in för att det är i barnets bästa intresse, samt om barnen själva vill att styvförälder släpps in. Självklart kan det vara annorlunda att växa upp som barn i en stjärnfamilj. Barnet har växelvis boende till exempel. De vuxna som får en adekvat information från skolan blir en starkare föräldraenhet tillsammans, som hjälper barnet med kontinuitet. Detta gäller förmodligen också i en del tvistsituationer. Vuxna runt barnet kan vilja vara ett stöd för barnet även om de föredrar att inte samtala direkt med varandra.  Att de då ges samma information från skolan är centralt. Det handlar i botten om att skolan följer sitt uppdrag att lära känna varje barns situation och omständigheter och agerar utifrån dessa.

Formuleringarna om ”hemmet” i läroplaner tycks alltså användas som synonymt med vårdnadshavare. Jag har själv erfarenhet av att mina barn diskrimineras på grund av familjebildning. Ärendet har prövats hos Skolinspektionen, men de ger kommunen rätt. Skolan behöver bara informera vårdnadshavare. Min upplevelse är att jag som vårdnadshavare förhindras att utöva mitt ansvar enligt Föräldrabalken att se till mina barns bästa. Med stöd i det beslut som Skolinspektionen fattat har vår skolkommun just beslutat sig för att rensa bort alla som inte är vårdnadshavare från systemet för kommunikation och information om barnens lärande.  Skolchefen uppger dessutom att det är så här i alla andra kommuner hon stött på. Alltså pågår detta på fler håll i landet.

Detta gör mig upprörd då jag ser en potentiell risk i att det finns situationer där en vårdnadshavare av olika skäl (kanske funktionsnedsättning eller sjukdom) inte kan tillgodogöra sig den skriftliga information som skolan sänder ut i det digitala systemet för kommunikation och information. Men där samtidigt skolan plockar bort den förälder som kan vara ett stöd i detta avseende, för vårdnadshavaren och barnet. Även om föräldern här omfattas av diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning är det högst osäkert om man kan säga att barnet blir diskriminerat på något sätt.

En annan situation är där diskrimineringsgrunden ”sexuell läggning” omfattar föräldern men inte skyddar barnet. I dessa situationer kan ett barn diskrimineras på grund av att dess förälder lever i en annan typ av relation än kärnfamiljens mamma-pappa-barn. I vår kommun, säger man exempelvis uttalat att man inte kommer att kommunicera med andra än de två vårdnadshavarna. Detta innebär att vill om två mammor som lever tillsammans och två pappar som lever tillsammans har ett barn tillsammans, så kommer kommunen bara att kommunicera med den ena föräldern i varje hem, med vårdnadshavaren. Detta är olyckligt. Som bekant har föräldrar ofta arbeten och reser eller är borta ibland, då är det för barnet viktigt att den förälder som är hemma har den information som behövs från skolan.

Avslutningsvis

Det skulle behövas en diskrimineringsgrund som hette ”familjebildning”. Det verkar som om barn som lever i en Stjärnfamilj inte har något utrymme att bli bemötta utifrån vad barnets behov består i. Detta kan vara ett uttryck för diskriminering. Jag ser exemplen ovan som tydliga situationer som innebär diskriminering av föräldrar kring barnet, som inte är vårdnadshavare och därmed också som en diskriminering av barnen i dessa familjer – men utan någon diskrimineringsgrund att peka på.

Vad gäller skolan har jag svårt att tänka mig att det fina uppdraget i läroplanen att samarbeta med hemmen samt portalparagrafen i skollagen som säger detsamma, kan åsidosättas på detta sätt. Att det var vad man tänkte sig med formuleringen av att information ska lämnas till vårdnadshavare. Jag ser vikten av att göra skillnad på vårdnadshavare, som har skyldigheter enligt föräldrabalken och en annan förälder som kan vara en styvförälder. Men jag tror inte detta uteslutande och försvårande av familjens arbete med att uppfostra och stödja sina barn någonsin var avsikten. Så används tyvärr skollagen idag, den tolkas så av både Skolinspektion och kommuner.